The first small steps

I december 2008 åkte vi till Gotland. I mitt arkiv finns bilder från två tillfällen mellan den första november och de här bilderna, som är tagna på Julafton och Juldagen, så detta verkligen i början av min ”karriär”. Ett par av dem är fortfarande storfavoriter, och jag förstår knappt hur jag lyckades ta dem. Redigeringen är väl kanske inte den bästa dock, men sånt går ju att göra om.

Jag fotade allt som kom i min väg som jag tyckte var vackert. Jag kämpade för att få bilderna att se ut som jag ville, och struntade blankt i om kameran inte vill mäta ljuset som jag ville för här var det jag som bestämde och punkt slut. Man kommer långt med lite viljestyrka har jag lärt mig, och om man börjar med inställningen att man ska klara allt så gör man det tillslut. Jag började förstå vad som hände när jag skruvade på de olika inställningarna och fick till slut fram bilderna som jag ville ha dem.

Annonser

The Beginning

Idag är det precis fyra år sedan jag kom hem, helt röd i ansiktet av lycka och skrek ”Titta vad jag har köpt!”. Lyckan var total, från tårna till huvudknoppen vibrerade den i varje liten nerv. Innan den dagen hade jag använt min telefon, en Sony Eriksson 750i, som kamera. Ni kan ju tänka er skillnaden själva.

“Sedan gjorde jag något som jag längtat efter i flera år. JAG KÖPTE EN DIGITAL SYSTEMKAMERA! En Canon Eos 450D som jag velat ha enda sedan den kom ut! Snacka om att jag är lycklig nu!”

Två dagar senare tvingade jag ut min stackars syster i kylan. Hur hon har orkat stå ut med mig och mina upptåg under alla dessa år förstår jag inte, men jag är så glad över det. Utan henne hade jag nog inte kommit till vart jag är idag. Tack finaste syster. Jag visste inte vad RAW var för något, men att man skulle köra på manuella inställningar – det visste jag. Ni ser ju resultatet.

Bilderna är mörka och det är inget underbart skärpedjup direkt, men jag, som bara hade mobilbilder att jämföra med, tyckte att de var fantastiskt bra.

Blogginlägget om bilderna.

Krigszon

Ingen sommar fick vi, och nästan ingen höst heller. Om man tittar noga så finns vintern redan bakom knuten. Frost om mornarna, en isande vind, snö. Det känns nästan som om Herr Frost har startat kriget mot Höst lite för tidigt i år. Ikväll verkar det i alla fall som att Höst vinner. I morse låg frosten på marken och det immade i luften när man andades. Nu öser det ner och marken är helt lerig.

unorman @ Instagram

Sitter och sjunger högt till min 90’s-lista på Spotify (där hälften av låtarna egentligen släpptes i början av 2000-talet, men som har hamnat där ändå av outgrundliga anledningar). Tog med mig kameran i morse och njöt av att knäppa av bild efter bild på den magiska frosten som låg över allt i morse. Förhoppningsvis är solen fortfarande uppe när jag ska ut igen så att jag kan ta några bilder till. Jag är helt lyrisk över det underbara vädret och fotolusten och optimismen har letat sig tillbaka efter två veckors höstdepression.

Höstmums

Solen skiner utanför. Och jag är ledig och har möjlighet att gå ut och njuta av den! Men jag är fast här inne framför datorn för det är alldeles för mycket som ska hinnas med innan jag ska åka in till den stora staden. Min fina pojkvän och jag ska fortsätta att uppskatta vår ensamtid och gå på bio tillsammans.

 

The downside

Nu är ormbunkarna orange och luften är frostig. Även om det motivet lockar så lockar inte förfrusna fingrar. Tyvärr innebär det att det inte blivit mycket till fotograferande de senaste dagarna. Inte helt optimalt att det är kolsvart när jag åker hemifrån och om möjligt ännu svartare när jag kommer hem igen. De senaste dagarna har det dock inte gjort så mycket. Jag har prioriterat myskvällar framför tv:n med pojkvännen (och tända ljus såklart) denna veckan, därav den urusla uppdateringen. Jag hoppas ni förlåter mig. Planen är att råda bot på det ikväll. Tills dess, ha en fin höstdag!

 

Vinnare!

Stort grattis till vinnaren av ett egendesignat skal – Emelie!

Jag använde mig av en slumpgenerator och skrev in allas lotter. Lika spännande för mig som för er 😉 Sitter och kikar runt på en massa bloggar och tittar på Dexter ikväll. Tända ljus och det enda som saknas är en pojkvän i soffan som egentligen vill titta på något annat. Imorgon får jag hit honom i alla fall.